Jag kommer aldrig nånsin' att glömma den där dagen, då du och farmor skulle komma hit. Det tog lång tid för er att komma, det var något som hade hänt. Farmor ringde och sa att hon skulle komma ensam, för hon hade precis varit på djursjukhuset med dig.. Du hade somnat in, och lämnat oss förevigt.. ;(

Tårarna forsade nerför min kind. "Varför just du?! Min allra bästa vän..", det var det enda som ekade i mitt huvud.. i flera timmar.

Kommer aldrig glömma dagen då jag skulle gå ner till fårhuset, och jag fick ta dig med. Du gick lös, brevid mig hela vägen ner. Väl där inne gick dörren i baklås och vi kom inte ut därifrån. Jag satte mig på backen, och grät. Du satte dig brevid, och tröck dig mot mig så att jag fick krama dig. Du gav mig en puss.

Den känslan.. Den känslan jag fick, när vi satt där och väntade på att någon skulle höra mitt bankande på dörren, var en bland dom bästa jag varit med om. Jag blev så trygg, men du var ju som sagt min allra bästa vän!

Satt och tittade på massa bilder från småbarns ben, och hittade de här 3 bilderna på dig och mig.. Har ett till foto av dig och mig, som jag kollar på varenda dag. Det står på min hylla, och har gjort i flera år..

Jag älskar dig, världens finaste Adela ♥