FRÅGA/SVAR - SEBASTIAN OCH JAG

Hur är det att ha ett långdistansförhållande? Hur träffades du och Sebastian?
- Min och Sebastians historia är lång. Allt började när vi var cirka 11 och 12 år gamla, vi började skriva på Bilddagboken som det hette då, vilket utvecklades till MSN, SMS och så vidare. (En gång ringde jag från hemtelefonen till honom, vi pratade hur länge som helst, och när mamma såg telefonräkningen så blev hon förbannad och spärrade den så att vi inte kan ringa mobilnummer. Den spärren är kvar än idag, haha!) Vi har varit tillsammans två gånger innan den här men då träffades vi aldrig. Ni vet hur det var när man var liten, trots det så var jag jätteledsen en av gångerna det tog slut. Men vi har verkligen ALLTID haft kontakt via telefon och så vidare, och jag vet inte hur många gånger vi har hållt på, brytit och bråkat. Trots alla de gångerna så har vi alltid hittat tillbaka och blivit sams. Fast jag minns så väl sista gången det hände. Då blev jag så himla arg och sa något i den här stilen: "jag tänker aldrig någonsin gå tillbaka till dig, det ska aldrig hända igen, och det lovar jag". Det löftet höll ju inte, och våren 2011 kom vi närmare varandra än vi någonsin varit. Då började vi även att träffas i verkligheten. Den 10:e juni 2011 slutade han 9:an och jag var med honom på kvällen, tillsammans med en massa andra människor nere vid fotbollsplanen här där jag bor. Hans kompisar tog både mig och Sebastian åt sidan och frågade om vi var ett par, men vi svarade väl inte direkt utan log mest bara. Ju mer kvällen gick desto vackrare blev den. Alla runtomkring var fulla förutom jag och Sebastian och kvällssolen lyste så fint på oss där vi stod i en paveljong, och då kysstes vi även för första gången. Det var som i en film. Jag minns det som om det var igår och det var den bästa dagen i hela mitt liv. Det har snart gått två år, 21 månader idag, och vi är fortfarande ett par. Ibland tror jag att jag drömmer, hur kunde jag få en sån bra kille som Sebastian? Vi har gått igenom så mycket, vi kan och vet allt om varandra och ändå står han kvar med mig ♥
Det var jättejobbigt i början av vårt förhållande. Han flyttade till Leksand för att börja på hockeygymnasium och jag började nian. Det är cirka 3 mil mellan, men det går sällan bussar mellan oss så jag kunde inte vara där i veckorna och på helgerna hade han oftast matcher. Men vi kämpade och det gick. Nu är det mycket lättare. Jag har börjat på ett gymnasie i Borlänge och det går bussar mellan Leksand och Borlänge hela tiden, så nu kan jag sova hos honom i veckorna också. Han har ju fortfarande matcher på helgerna, men det gör ingenting. Vi har inte träffats lika mycket de tre senaste månaderna eftersom jag har fått epilepsi och varit på sjukhuset mycket, men nu är det ju snart sommar så då har vi all tid i världen. Han har ju träningar och matcher nästan hela tiden, så han brukar inte vara hos mig så ofta + att han är allergisk mot pälsdjur, men det gör ingenting. Tycker faktiskt att det är skönt att inte vara med varandra hela tiden, då har man ju tid för annat också!


PROMENAD PÅ ISEN

Mamma, hunden och jag satte oss i bilen och åkte till Runn för en promenad på isen. Kameran följde givetvist med och det blev jättefina bilder, vädret var ju på topp!

LÖRDAGS


GOTT NYTT ÅR!

Idag är det den sista dagen på år 2012. Året har gått så himla fort. Det har varit ett bra år, förutom den sista månaden med allt som hände då. Jag har gjort många nya saker, lärt känna nya människor och bara varit mig själv.
Vill tacka alla mina nära och kära, för att de funnits vid min sida i ytterligare ett år. För att jag fått uppleva en hel del saker jag aldrig trodde skulle hända.
Jag har utvecklats så himla mycket inom ridningen. Tack vare Gemma, Annica och Gayaal. Mitt självförtroende är hundra gånger bättre och jag vet att jag kan klara av saker och ting som jag inte trodde kunde gå.
I höstas började jag på gymnasiet. I en helt ny stad, en helt ny klass och med helt nya människor. Jag trivs som fisken i vattnet. Trodde aldrig att det skulle bli så bra. Men jag saknar verkligen min förra klass, allt vi gjorde. Vi stod varandra nära och vi hade alltid roligt. Tyvärr har en av oss lämnat vår värld. Den 17 december somnade vår Rami in, bara 16 år. Jag vet att han fortfarande finns här med oss, och att vi en vacker dag kommer att ses igen ♥ 
Nu ser jag fram emot ett nytt år, nya möjligheter och nya utmaningar. 

 


En hel del bilder från 2012.
Minnen för livet! Och en bild på Viktoria, Sara, mig och världens bästa Rami får avsluta det här blogginlägget. Gott nytt år! 

SAKNAR ER MINA VÄNNER


JULEN 2012


UPPESITTARKVÄLL

Nu har lillebror kommit hem efter att ha umgåtts och spelat hockeymatch med Sebastian och hans bror. Vi har precis ätit tacos och sitter nu bänkade framför TVn och tittar på Uppesittarkvällen! En ljuvlig tradition.

TA VARA PÅ DIN TID MED NÄRA OCH KÄRA. MAN VET ALDRIG VAD SOM KOMMER ATT SKE HÄR NÄST.

Det känns så konstigt. Trodde inte det var sant först, men sen började jag att inse. Jag grät och tänkte på allting vi har gjort, på hur mycket vi hunnit med under dessa 3 år i samma klass. På hur mycket glädje du har spridit, på hur mycket du fått mig att le och skratta. Det är bara så overkligt att det är slut nu. Att det aldrig kommer att hända igen.
Idag lämnade du oss i den här världen, alldeles för tidigt. Du var bara 16 år. Men jag vet att du alltid kommer att finnas bland oss, att du alltid kommer att ha en plats i mitt hjärta. Du var en klippa. Tack för alla minnen, för allt du har gjort. Kommer att sakna dig så.
Ikväll kommer jag att tända ett ljus, bara för dig.
Vila i frid, min vän! ♥



555 DAGAR - lycklig med dig


1½ ÅR! - 10 December 2012


JAG ÄLSKAR DIG. JAG ÄLSKAR DIG SÅ OÄNDLIGT MYCKET.


VÄRLDENS SÖTASTE


Hittade en ur söt bild på Sebastian, här var han inte gammal. Haha!
Tack för att du har varit min i hela 15 månader idag,
du är allt jag någonsin önskat. Jag älskar dig, oändligt mycket älskling ♥

DEN DÄR JOBBIGA DELEN

I fredags sa jag hejdå till min storebror. Det var ett fruktansvärt jobbigt att säga hejdå, vi båda stod och grät och kramades. Och varför det? Jo, för att det var sista gången vi träffades på ett tag eftersom han flyttade till Irland igår.
Det känns så tråkigt att inte kunna vara lika nära längre. Kommer liksom inte träffa honom lika ofta. Men vi ska hälsa på honom när vi kan, och han kommer hem till Sverige och hälsar på när han är ledig och har tid. Han har nämligen fått jobb på Irland och ska bo där i minst 21 månader.
Jag vet att han kommer ha det bra där, och att det är något han har velat jättelänge. Men jag saknar honom så himla mycket! Nu har jag någonting att längta efter i alla fall. Världens bästa storebror ♥




FINASTE


Du gör mig lycklig. Så himla lycklig.
Att du vill vara min, att du ägnar dig tid åt mig är ett mirakel.
Trodde aldrig att jag kunde vara så här kär. För kär, det är jag. 
Jag är kär i dig Sebastian.
Du är den människa som förstår mig mest. Det är du som alltid har funnits vid min sida
genom alla dessa år. Det finns ingen som dig.
Jag gråter av glädje. Jag gråter av glädje bara för att jag har dig.
Den finaste människan på denna jord. Det är du.
Det vi har är något unikt. Det vi har är något speciellt.
Min alldeles egna prins. 
Jag älskar dig. Jag älskar dig så himla mycket, min älskling.
Tack. Tack för att du vill vara min.
/ Din Felicia 




BETYDELSEFULLA


Hämtade mitt armband förra veckan, som jag hade specialtbeställt.
- Vad står det för? Jo, det är datumet jag och Sebastian blev ett, 10 juni 2011.
Och i fredags hade Jalles ägare hängt ut en present/gåva till mig i stallet, som tack för hjälpen med honom. Åh, blev så himla glad! Underbara ni ♥

15.06.2012 - SKOLAVSLUTNING/SOMMARLOV

Det rann många tårar idag. Både av glädje och sorg. Vi är inte längre 9B, för nu är det över. Våra underbara 3 år tillsammans är nu förbi. Vart tog tiden vägen? Ingen som vet. Jag vet i alla fall att jag kommer att bära med mig många fina minnen från alla dessa år. Tack för allting, käraste vänner. Tack för allt vi har gjort och varit med om.
Det känns så himla konstigt, men livet går vidare. Jag kommer att sakna er, varenda en. Jag kommer att sakna allihop! ♥

19.00 - THE END

Insåg precis att det endast är 1 dag kvar på Britsarvsskolan, och imorgon ska vi spela brännboll hela dagen. På fredag är det avslutning, sen är det över. Då är grundskolan över. Vart i hela friden tog det här året vägen? Det som skulle vara så himla långt och tråkigt. Allting gick så himla fort, våra tre år tillsammans är alldeles snart förbi.
Jag är glad att jag valde att gå på Britsarvsskolan, där fick jag möta och lära känna helt underbara personer som har blivit en stor betydelse för mig. Men jag ångrar att jag inte följde med mina barndomsvänner till en annan skola, eftersom jag nästan helt har tappat kontakten med dom.
Men nu är det dags att skilja mig ifrån ytterligare en klass, och börja om på nytt. Ny skola, nya människor, ny stad, nya möjligheter, ja - allting kommer att vara annorlunda! Jag ser fram emot det här, hur mycket som helst, men ack vad jag kommer sakna mina fina vänner, klass 9B. Hur olika och lika vi än har varit och är, så hade inte 9B sett ut som den har gjort, den hade inte varit lika speciell som den har varit.
Jag vet att det är någon dag kvar, men det är dags att börja säga hejdå nu.
Tusen tack för allting. Ni har spridit lycka i mitt liv i flera års tid, och jag är så tacksam att jag hamnade hos er.
Stort lycka till i framtiden allesammans. Jag kommer att sakna er, allihop.



KLASSENSDAG

Det har regnat till och från typ hela dagen, inte roligt, men vi hade 5-kamp trots allt medan det var uppehåll. Vi fick sluta tidigare och då åkte jag hem till Sara med henne och Viktoria, innan jag tog bussen hem. Har redigerat bilderna från dagen och faktiskt städat hela nedervåningen. Ska ta det lugnt resten av kvällen, är så himla trött.

FRISÖR PÅ VÅR GATA

När jag kom hem fixade jag och mamma lillebrors frilla, haha vilket hår han har! Tjockt och hur mycket som helst. Det är borta nu i alla fall :) Kollar film med mami, så vi hörs imorgon..


366 DAGAR, 12 MÅNADER, 1 ÅR - JAG ÄLSKAR DIG!


Tidigare inlägg
RSS 2.0